Är det att säga “ uppriktighet och ärlighet ” grammatiskt korrekt?

Frågan du ställer är inte riktigt grammatik- relaterat till att redundans inte är ett ”grammatiskt problem (så, ja, det är helt grammatiskt).

Så långt det är överflödigt, medan uppriktighet verkligen avser ärlighet, har det vanligtvis en känsla av att vara inte bara ärlig, utan direkt, uppriktig eller på annat sätt uttalad. Så det är fullt möjligt att säga något ärligt, men inte särskilt uppriktigt genom att slå runt busken eller vara särskilt taktfull.

Kommentarer

• Ja, men kan du vara uppriktig men oärlig? Om inte, säger jag ’ att ordet honesty verkligen är överflödigt här.
• @TED: Bara för att du antagligen inte kan ’ inte vara uppriktig och oärlig ’ betyder inte att ärlighet är överflödig i samband med uppriktighet . Som Dusty säger är det ’ ganska möjligt för att vara ärlig utan att vara uppriktig och kommande – bevittna Oraklet i Delphi som säger till Croesus att ett stort imperium kommer att falla om han attackerar Persien.
• @ FumbleFingers – Jag ’ Jag är inte säker på att jag förstår din poäng. Om ett ord helt omfattar det möjliga innebörden av det andra, så är det andra ordet säkert essekary (redundant)?
• Men ärlighet betyder inte ’ t helt omfattar uppriktighet , även om oärlighet är oförenligt med uppriktighet . Det ’ är helt möjligt att vara ärlig men vilseledande, som i Oracle där (du kan inte ’ t eventuellt säga Oracle ’ s uttalande var uppriktig ). Så det finns sammanhang där inkludering av uppriktighet berättar något om ärlighetens karaktär.
• … men du kan lika gärna sluta ” ärlighet ” och samma sak skulle sägas, nej?

Kanske jag delar hårstrån lite, men om du använder

• uppriktighet för att uttrycka opartiskhet och en frihet från partiskhet, och
• ärlighet för att beteckna en rättvisa och enkelhet i beteendet

sedan uppriktighet och ärlighet förstärker varandra i beröm för sannolikheten för den person som tackas.

Trots hur gammal denna fråga är, har jag ett levande exempel för att förklara skillnaden mellan ” candor ” och ” ärlighet ”, och hur du kan vara uppriktig utan att vara ärlig, eller vice versa.

Redundans och grammatik

Första saker först: som Dusty korrekt noterar, skulle exempelmeningen, strängt taget, inte vara grammatisk om den var överflödig. (Även om det är kontrastigt, redundans kan vara ungr ammatisk: i meningen, ” Han tog en bit av äpplet, ” det upprepade ” ” mot slutet är båda.) Bekymringen, i den mån det finns en, är stilistiskt snarare än syntaktiskt. Så: om vi säger,

Tack för din uppriktighet och ärlighet

har vi kvalificerade oss som hedersrätt, ärade ordförande för den onödigt upprepade avdelningen för onödig upprepning?

Sanningsfull ton kontra sanningsenligt innehåll

Svaret är ” nej ”, eftersom de två begreppen fokuserar på olika aspekter av ” sanning ” (eller kanske, av skäl som kommer att bli tydliga, ska vi säga ” sanning ” istället). Skillnaden är: Candor handlar om ton; ärlighet handlar om innehåll. Och som vi kommer att se är det helt möjligt för en lögnare att ha en men inte båda.

Ärlighet utan godhet

Tänk på exemplet med en BOGO-affär för en medelmåttig nöjespark. Affären annonseras på affischer och de små reklamvykorten som gör att din post blir full enligt följande, i stort tryck:

STOR GIVEAWAY SWEEPSTAKES! VINN EN RESA TILL ETT NÖJNINGSPARK HELT GRATIS! *

och sedan, om du vänder över kortet för att se vad asterisken säger, i liten utskrift:

* Villkor gäller. Ring 1-800-PLAYFUN för mer information.

Om du ringer till 1-800-PLAYFUN får du information om att du är ” lyckligt uppringningsnummer ____. ” (Om du ringer till dem kommer du alltid att få information om detta, för alla som kallar vinna s; tekniskt sett kan ett lotteri där ingen någonsin tappar fortfarande betraktas som ett lotteri, om än ett trivialt.) Personen i andra änden frågar om du är vid en dator och går igenom en lång process där du bryts för en stor mängd konsumentuppgifter som födelsedatum, plats, e-postadress, telefonnummer dagtid och dina preferenser angående ett antal vanliga hushållsartiklar. När du har gjort detta informeras du sedan om att du måste samla din gratis resa till nöjesparken – som en del av ” villkoren ” – för att få en vän eller familjemedlem att följa med dig, som naturligtvis betalar hela priset på $ 375. Vilket antagligen betyder att du och din släkting eller bekanta kommer att gå halvt på den ena biljetten för att få den andra gratis.

” Så det är inte riktigt ”helt gratis”, ” kommer du att säga, och personen i andra änden kommer att förklara för dig att din biljett är helt gratis, det är annat en som inte är ”De kommer strängt att argumentera med dig att detta fortfarande räknas som att få en ” helt gratis biljett ”, och medan de är tekniskt korrekta ( den bästa typen av rätt? ) blir du rasande över det faktum att du gjorde allt för att bara upptäcka att biljetten var ” HELT GRATIS ” … med avseende på en juridisk definition av båda ” helt ” och ” gratis ”.

Notic e att annonsen eller telefonarbetaren inte vid något tillfälle berättade något otvivelaktigt falskt .Så i den meningen var de ärliga med dig. Men de sträckte sig mycket för att dölja några extremt relevanta och oattraktiva detaljer om affären så länge som möjligt. Med andra ord var de uppenbarligen inte uppriktig .

Uppriktighet utan ärlighet

För att se hur vi kan ha uppriktighet utan ärlighet, låt oss överväga ett annat sätt att sälja för samma köp, få en gratis ” tävlingar ” handla om samma medelmåttiga nöjespark. I det här scenariot, när du ringer, erkänner personen i andra änden genast elefanten i rummet. De erkänner – fritt och inom de första 90 sekunderna av samtalet – att detta faktiskt är ett ” tävlingar ” där alla vinner; och ja, du måste gå med en vän / familjemedlem som betalar fullt pris på $ 375 för att få tillgång till din ” helt gratis ” biljett.

Men!

Åkattraktionerna är otroliga, raderna är korta, parkens restauranger är Michelin-stjärniga men ändå prisvärda; landskapet är underbart; nöjesparken ligger ” inte för långt ” från ett livligt centrum med fantastiskt nattliv; och åh ja, nämnde de hur parken är välbesökt av sexiga människor från det närliggande universitetet?

Men om du och din vän / familjemedlem bländas tillräckligt av denna tonhöjd och avväpnas av säljaren ”s faktiskt copping till den sanna karaktären och kostnaden för ” tävlingar ”, för att köpa biljetten och gå, lär du dig snart att åkattraktioner är patetiska, maten är på gymnasiet och kafeterianivå och överdrivet prissatt (t.ex. $ 8 för en liten korg med fuktiga, kalla pommes frites), linjerna för båda är oändliga och det finns ingen skugga någonstans; och parken ligger 15 miles från närmaste stad och omgiven av tom öken, ful asfalt och (ibland) bensinstationer, utan ens en bergskedja i närheten. Stranden ligger 48 km bort. Och det är onödigt att säga att de heta coedsna finns ingenstans att se; de flesta av deltagarna verkar ha blivit besökta på resor från äldre centra i tri-state-området (kom ihåg att åkattraktionerna är patetiska) .

Till skillnad från den sämre säljaren i det första exemplet kunde ingen möjligen beskriva säljaren i detta exempel som ärlig , eftersom de allvarligt ljög för dig om nästan alla relevant aspekt av nöjesparken. Ändå var de verkligen uppriktig med dig – åtminstone selektivt, med avseende på ” tävlingar ” och BOGO-affären. Den uppriktigheten var en integrerad del av deras knep: krydda en djärv farrago av falskhet med ett streck av uppfriskande sanning framför och behålla samma konfidentiella och direkta attityd under hela din interaktion, för att du skulle tro att de var lika sanningsenliga när det gällde den eländiga parkupplevelsen själv.

Skillnaden i verkliga livet

Medan mycket tid i vardagliga inställningar, ” ärlighet ” och ” candor ” används omväxlande, de två orden kan ha olika betydelser i professionella sammanhang . Ett exempel som var i nyheterna de senaste åren (långt efter att frågan ställdes) var att Andrew McCabe avskedades från sin tjänst som biträdande chef för FBI. McCabes avfyrande uppfattades allmänt som ett försök av dåvarande president Trump att syndabock ” felaktiga ” och ” lögnare ” högst upp i FBI som en förklaring till varför Trump utreddes över sin många och misstänkta Rysslandsförbindelser . Det var dock officiellt berättigat på grund av ” brist på uppriktighet ” från McCabes sida. Enligt den länkade atlantiska artikeln:

“Brist på uppriktighet är sanning eller ett försök att spridas ur utredarens synvinkel”, säger Dave Gomez, en före detta FBI-agent och seniorkollega vid George Washington Universitys Center for Cyber and Homeland Security. ”Problemet uppstår när personen som undersöks svarar på en fråga försöker snurra sitt svar för att presentera sina handlingar i bästa möjliga ljus. Detta är normalt mänskligt beteende, men kan tolkas som brist på uppriktighet av utredaren.”

Enligt tidigare FBI-tjänstemän kommer skyldigheten för byråanställda – agenter eller på annat sätt – att vara uppriktiga i utförandet av sina uppgifter från behovet av FBI-tjänstemän att företräda den federala regeringen i rättsliga förfaranden, agera som vittnen i rättegångar och hantera informanter. Enligt FBI: s standard talar inte uppriktighet bara sanningen – det ger en skyldighet att avslöja relevant information även om en utredare inte direkt har frågat om den. ”

Artikeln ger sedan instanser av ” brist på uppriktighet ” avfyrar, några av som inbegriper bokstavlig oärlighet och andra som inte innebär direkt falskhet utan tvetydig kasuistik. Det noteras vidare att detta skiljer sig från den standard som krävs för att bevisa ” mened ” i straffrättsliga rättegångar, vilket kräver att man medvetet talar om för en falskhet (oärlighet), inte bara ett uttalande som är sant utan vilseledande (brist på uppriktighet). Så är inte bara ” ärlighet ” och ” uppriktiga ” annorlunda – verkliga människors försörjning, eller till och med deras frihet, är och har varit på spel över skillnaden.

Kommentarer

• Numera anses svar som saknar auktoritativa referenser (kanske användningsanmärkningar från en respekterad ordbok), länkade och tillskrivna, vara suboptima. De kan bara vara en persons ’ åsikt, eventuellt stöds av partiska exempel.
• @EdwinAshworth Noterade ordentligt. Även om askaren i många frågor redan har konsulterat relevanta ordböcker och andra källor som inte ’ inte löste deras förvirring i den mån de till och med tog upp det. Jag själv, när jag letar upp en term, tycker ofta att ” auktoritativ ” ordboksdefinitionen erbjuder något -till måttligt daterade konnotationer jämfört med hur jag faktiskt se / höra termen används av modersmål i det dagliga livet. Och enligt min ödmjuka åsikt är språket en alltför viktig sak för att kunna lämnas till de legitimerade experterna 🙂
• Men (1) ELU förväntar sig att rudimentär forskning ska visas, vilket ger en rimlig grund snarare än en tom tomt. Och notera att det finns webbplatser som adresserar olika nyanser av synonymer nuförtiden. Och (2) Don ’ t vi alla ’ tycker ofta att ” auktoritativ ” ordboksdefinition erbjuder lätt-till-måttligt daterade konnotationer jämfört med hur [vi] faktiskt ser / hör den term som används av modersmål i det dagliga livet? ’ Ordbokskompilatorer är mycket aktiva (CED har ett exempel daterat för bara 9 dagar sedan av en mening med ’ candor ’) och genomföra mycket mer omfattande undersökningar än våra ödmjuka jag.
• @EdwinAshworth Exempel är per definition ” rudimentär ” forskning.
• (1 ’) För att citera tchrist, ’ Vi letar efter mer omfattande svar med dokumenterade referenser, inte bara [uttalanden som kanske inte kan vara mer än] personlig åsikt. Det är bara kommentarer, inte svar. ’ Även (eller kanske särskilt) John Lawler, en respekterad bidragsgivare (och publicerad professor) som pryder detta forum, citerar akademiska verk som auktoritativa referenser.