Frågan är lite mer specifik än titeln skulle föreslå, men jag var inte kreativ nog att sätta den så specifikt i kompakt form. Låt mig förklara.
När jag var liten lärde jag mig engelska i grundskolan, men jag har också tittat på en hel del Cartoon Network som drastiskt utvidgade min vokabulär (åtminstone det är mitt intryck), så i så fall hjälpte det definitivt. Men i det fallet var jag för det första ett barn, för det andra hade jag redan grundläggande kunskaper som vi ständigt uppgraderade.
Den nuvarande situationen är att jag vill lära mig norska. Jag fick mycket grundläggande kunskaper, som att säga ”Jag vill ha något att äta” eller ”Var är parlamentets gata?” genom att lyssna på Pimsleur norska föreläsningar. Men när jag tittar på en norsk film eller show så förstår jag praktiskt taget ingenting.
Frågan är, om jag förväntar mig att detta kommer att förändra allt ”själv”, kommer jag, om jag till exempel tittar 1 timme per dag av någon norsk show, börja förstå språket, skaffa ordförråd, förstå det helt?
Jag är säker på att lyssna på ett språk hjälper till i situationer där du har en grundläggande förståelse och du förstår vart tredje ord och din hjärna sedan förbinder prickar och du får nya ord när tiden går.
Men händer det, även om du inte förstår ett enda ord i de flesta meningarna (ok, jag förstår ”är”, ”du”, ”ja”, ”jag” … en mycket grundläggande uppsättning av ord)? Finns det någon tröskel för ordförrådet som behövs så att du kan bygga på bara genom att lyssna?
Här är en liknande fråga , men det frågades i samband med barn.
EDIT: Jag skulle skilja mellan interaktion och lyssnande utan interaktion. Om du till exempel placerar mig i någon kinesisk by kunde vi inte förstå varandra ett ord, men genom att interagera med människor, använda händer etc, när tiden går kan jag välja några ord och när tiden går skulle jag förmodligen förstå språket. Den här frågan är i samband med passivt lyssnande / tittande.
Kommentarer
- Vad menar du med ” för en, jag var barn ”? Att barnen lär sig bättre är inte en sanning . Det finns teorier som säger att barn och vuxna s lär på samma sätt. Skillnaden är att barn i princip bara gör det (och äter, sover, spelar) och de är nedsänkta i språket medan vuxna också gör andra saker. 🙂 Hur som helst, om någon kan hjälpa till att fixa i frågan, skulle det vara bättre. Även om jag ’ inte är säker på om det här är bättre här eller på språk SE.
- @Alenanno, ok, det finns en hypotes att människor lär sig på samma sätt nej oavsett ålder, men det gör inte ’ t stor skillnad vad gäller frågan. Jag ’ vill veta om det finns exempel på verkliga världen om vuxna kan göra det på detta sätt. På grund av tidsbegränsning talar du ’ om jag vill veta om det ’ är fördelaktigt och stirrar på något i en timme vad du inte ’ t förstår i hopp om att det kommer att ge resultat.
- Det kan hjälpa om du kan ha undertexter på engelska / ett språk som du ’ är flytande när du ’ tittar på dessa program. Även om du inte ’ ännu inte har stor förståelse, skulle det inte skada dig att fortsätta titta på dessa program, även om du bara tar några få fraser.
- @DangerFourpence för vissa saker Jag har engelska undertexter, för andra inte. Jag ’ är säker på att det kan ’ gör ont, men vill veta om det kan användas som inlärningsmetod. 🙂
- Min personliga erfarenhet var att när jag lärde mig engelska var det mer användbart för mig att titta på film på engelska med engelska undertexter än att titta på en film med undertexter på mitt modersmål.
Svar
Anekdotiskt skulle jag säga ja, även efter den (hypotetiska) kritiska perioden för språkinlärning I ”har upplevt passiv hörsel som mycket hjälpsam för att förvärva ett nytt språk.
Empiriskt finns det” s en studie som säger att helt enkelt höra en språk är till hjälp för att lära sig förstå det.
Teoretiskt är det vettigt. Ett grundläggande problem som är involverat i språkförvärvet är segmenteringsproblemet: de ljud du hör är fysiskt kontinuerliga, men du måste bryta dem in i diskreta segment (separata ljud) för att de ska kunna förstås. Till skillnad från skriftspråket ger det talade språket inte nödvändigtvis en tydlig signal om var ett ord slutar och ett annat börjar. Detta är en av de viktigaste hindren för att skaffa ett nytt språk: du måste lära dig att segmentera det du hör på två nivåer.Ju mer du hör en ström av ljud som består av en viss uppsättning byggstenar (morfemer, själva sammansatta av fonem) desto mer information har du för att räkna ut var en av dem börjar och en annan börjar. Tänk på det så här: ett ljud är fysiskt (fonetiskt) annorlunda beroende på vilket ljud det är däremellan. Genom att höra det om och om igen i olika miljöer kan din hjärna bättre ta reda på vad som exakt gör det som skiljer sig från andra ljud och vad som bara är effekten av närliggande ljud.
Jag gissar det passiva hörsel utan instruktion är effektivare än att läsa en bra språkundervisningsbok men inte höra språket. Du kanske kan lära dig att läsa och skriva norska från en bok, men om du inte vet exakt hur bokstäver som O och R låter på norska (inte alltid riktigt som engelska!) Kommer du inte att förstå det mycket när du hör någon tala.
Kommentarer
- Det ger ’ sidan hittades inte ’. Kan du snälla ge en länk till studien igen?
- Gah, såg bara kommentaren nu av en slump (haven ’ t har varit här ett tag.) Tyvärr kan jag ’ inte spåra studien längre och inte ’ t kommer ihåg var jag fann det … Jag hittade den här referensen till en studie från 1986 som också hänvisar till detta: Horwitz, EK (1986). ” Några principer för språkförvärv och deras implikationer för andraspråksundervisningen ”. Hispania 69 (3): 684–689.
Svar
Om du vill göra det, rekommenderar jag att du tittar på samma film om och om igen. Du kanske märker att barn som deras vaktmästare läser dem samma historia varje natt, och moderna barn gillar att titta på samma film om och om igen. Min teori för varför de gillar det här är att de gillar att höra historien eller titta på filmen för att de kan förstå vad som sägs, medan bara att lyssna på vuxnas omgivande samtal går mycket över huvudet på dem. Så enligt min teori kan du göra det, och sättet att göra det är att titta på den norska versionen av The Little Mermaid, eller Sesame Street, varje dag i en månad och kanske sjunga med. Efter ett års tid kan du växla över till lite mer utmanande program som fortfarande har tydligt tal och sedan gå vidare till filmer för vanliga vuxna.
Svar
Jag har varit i en motsatt situation, jag är uppväxt i Norge och vill lära mig engelska.
Enligt min uppfattning var nyckelfaktorn att titta på engelsktalande program med Norska undertexter. Efter tillräcklig exponering gav jag mer uppmärksamhet åt talet och inte texten, och du börjar ”rita linjer”, som du säger, mellan ditt modersmål och det du försöker lära dig.
Att spela spel visade sig också vara användbart, även om det var mycket svårare. Det var i grunden blindt att försöka och försöka förstå vilken effekt mina handlingar hade på spelet. Som ett litet barn på den tiden kan jag spela Pokémon ganska utmaningen när du inte talar språket. Ett annat problem jag har kämpat med är ord som jag bara har läst. RETRY var ett ord jag läste som Rettry, i grund och botten bara för jag var elva då och jag uttalar det fortfarande så, om jag inte är medveten om vad jag ska säga.
Allt detta bygger på personlig erfarenhet, och jag önskar dig allt det bästa med att lära sig norska. Eller; Lykke til med språket!
Kommentarer
- Stian, tack för att du skickade ett svar, men jag ’ vill se mer objektivitet här, om möjligt. Kan du fokusera mer på det allmänna snarare än på din erfarenhet eller säkerhetskopiera dina uttalanden med något?