En berättelse om två verb

Stark vaken / vaknade vs. svaga awaken/awakened

Svaret är ganska komplicerat på detaljnivå, men novellen är att det fanns två olika verb, en stark (kalla detta alfaversionen: vakna, vakna, och ibland vakna ) och den andra svaga (kalla detta betaversionen: vakna, vakna ). Båda bildas av det ursprungliga verbet wake .

Så folk tänkte att vakna gick till vaknat hur vakna gick till vaknade snarare än att vakna förbli svag och gå väckt . De analyserade awaken som ett starkt verb, som awake alltid varit. Sedan förvirrade de dem alla.

Dessa två verb har till stor del konvergerat, men ingen av formerna har vunnit den andra, så båda har en obehaglig samexistens så att olika talare vid olika epoker väljer olika versioner, ibland varierar det situation.

Att använda hade vaknat verkar ha ersatt den alternativa starka formen, hade vaknat , omkring 1929. Den svaga formen användes av Shakespeare, och dominerar fortfarande den starka formen – även om något mindre under de senaste 40 åren. Det arkaiska hade vaknat har helt ersatts av hade vaknat och dess alternativ.

Konversationellt talat

I avslappnad stil och vanligt samtal, skulle jag antagligen använda frasalverbet för att vakna oavsett om det är transitivt eller intransitivt, istället för för att vakna . Eftersom jag använder formuläret wake skulle jag använda starka verbinflexioner. Jag tror inte att jag använder väcka alls.

Det betyder att jag för ”avslappnad” konversation själv skulle använda samma form där som jag skulle göra i formellt skrivande. Så med vakna upp :

• I morgon vaknar jag tidigt.
• I morgon väcker hon mig innan hon lämnar.
• Igår vaknade jag tidigt.
• Hon väckte mig innan solen kom upp.
• Jag har vaknat tidigt i ett år nu.
• Hon har inte väckt mig så tidigt sedan vi hade vår brandövning.

Eller med vakna :

• I morgon vaknar jag vid gryningen.
• Igår vaknade jag av ljudet av en björn som kom till mitt sopor igen.
• Jag har aldrig vaknat för ett larm i mitt liv.

Den enda gången jag kan använda vakna skulle vara intransitivt, som:

• I morgon ska jag vakna vid gryningen.

Men jag slår vad om att jag skulle byta till det andra verbet för particip eller past particip, och så använder awoke / awoken . Av någon anledning, åtminstone för mig, tycker jag att väckt kallar starkt för att ersätta väckt . Jag tror att jag bara inte använder väcka mycket.

Således talade OED

Men det är bara jag . Dessa saker har förändrats lite under det senaste århundradet. I början skrev människor hade vaknat eller hade vaknat också. OED kallar till och med väckt ”poetiskt”, men jag hör verkligen det i vanligt tal. Jag tror att den senaste vakna / vakna / vakna modellen är nästan lika vanlig som den relativt nya vakna / vakna / vakna .

OED berättar för mer detaljerad historia här:

vaken / əˈweɪk /, v.

Pa. t. vaknade / əˈwəʊk /, tidigare också vaknade .

Pa. pple vaknade och vaknade .

Formulär :

• ɑ. (1 awæcn-an , se nedan och se vakna ).
  Pa. t. 1-3 awóc , 3-4 awok , 4 awook , (6 Sc. awoik ), 3- vaknade .
  Pa. pple 1 awacen , 3 awake , 7 awaken , (poet.) awoken , 8- awaken .
• β. 1 awaci-an , 3 awaki -en, awakie, 4 awaki, -ye, 4- awake , (5 Sc. awalk).
  Pa. t. 1 awacode , 3-9 awaked .
  Pa. pple 1 awacod , 4- vaknat .

Etymologi : I detta, som i det enkla wake , qv, två tidiga verb är blandade; formhistoriken är komplicerad med awaken , som sense-history är med awecche .

1. För den otransitiva vb ., OE. har awæcnan, awóc, awacen, sammansättning av wæcnan, wóc, wacen, den nuvarande stammen har en formativ -n-, wak-n -. (Jfr. Goth. fraihn-an, frah, fraihans. ) Denna gåva började redan i OE. att behandlas som en svag vb., med pa. t. awæcnede; varifrån mod.E. vakna, vakna. Eftersom de tidigaste texterna har onwæcnan , a- i senare OE. var förmodligen = on- , inte a- pref. 1.
2. Sen OE. hade också en svag vb. awacian, awacode, i form av en förening av wacian, wacode, att titta på, hålla sig vaken, men i sin mening identisk med awæcnan , och kanske med ursprung i en förvirring av de två. Detta gav M. och mod.E. vakna, vakna.
3. Efter att de svaga uppvaknade kom i vanligt bruk, som pa. t. av vakna , den ursprungliga relationen mellan vaknade och dess pa. pple till det vb. blev fördunklad; och senare instinkt, i enlighet med de allmänna analogierna av språket, har hänvisat dem till vakna och behandlat dem som starka motsvarigheter till vaknade . De ingår så här.
4. Av alla dessa former var meningen i OE. endast intrans. ”Att uppstå eller komma ur sömnen”, den transitiva (kausala) känslan av ”väckning från sömn” uttrycks av derivatet awȩcc (e) an, ME. awecche , Goth. uswakjan , mod.G. erwecken ; men snart efter 1100 började vaken också användas i denna mening och ersattes till slut awecche , vilket inte finns efter 1300. Det har varit en viss tendens, särskilt i senare tider, att begränsa den starka . t. och pa. pple till ursprunget. intrans. känsla, och den svaga inflexionen till trans. men det har aldrig genomförts helt.
5. Str. pa. pple väcka var redan på 13-talet. reducerades till vaken och blev i längden bara ett adjektiv (mestadels predikativ), varefter en ny form från pa. spänd, vaknat , senare vaknade ersattes; men de svaga vaknade är också vanligt. (Shakspere använde endast de svaga inflexionerna.)

Så det är inte så att väckt på något sätt är ny korruption av det gamla väckta . Båda är gamla. Och Shakespeare – en man som aldrig stavat sitt eget namn två gånger i rad – använde själv bara de svaga inflexionerna.

Jag tror än i Nordamerika idag, hade vaknat verkar ”fel”, som om det använde ett enkelt förflutet där en tredje distinkt particip skulle krävas. Denna motvilja mot saker som hade talat och hade gått sönder kan ha drivit formen hade vaknat till en smidig position över hade vaknat i noggrann skrift och tal.

Det finns dock ett annat verb att tänka på här än bara att vakna . Det finns också att väcka .

OED säger:

awaken / əˈweɪk (ə) n /, v.

Formulär: 1 awæcn-an, 2-5 awakn-en, 3-5 awaken- e (n, 4- väcka.

Etymologi : OE. a-wæcn- en , tidigare o n-wæcn-an , f. a- pref. 2 + wæcnan , att väcka. För formhistorik och dess komplikationer med vaken , se den senare. I OE. awæcnan var en str. vb. med pa. t. och pple. awóc, awacen . Men ibland misstogs den nuvarande stammen (oregelbunden) för ett svagt verb, varifrån redan i 9: e c. pa . awæcnede , mod. väckt , som nu behandlas som rätt pa. t., medan vaknat och dess medföljande pa. ppl. hänvisas till de ursprungligen svaga vakna . Liksom vakna var detta också till en början strikt intrans.; den transitiva användningen är av relativt nyligen utseende, men nu (i mening 5) den vanligaste.

(I tidig användning, sällan i bokstavlig mening av vaken ; vanligen transf. eller fig. Se sinnen 2, 3, 5. Vi föredrar fortfarande vakna än vakna i betydelse 5. Se även derivaten nedan, där den överförda betydelsen är den vanliga i modern användning .)

Sense 5 of awaken is:

5 . transf . och fig . Att väcka till aktivitet; att röra upp, väcka; tända (lust, ångest, intresse, uppmärksamhet, etc.); i Theol . att väcka en känsla av synd.

• 1603 Shaks. Mät. för M. ɪᴠ. ii. 119 – Lord Angelo ·· tänker mig remisse ·· väcker mig.
• 1651 Hobbes Leviath . ɪᴠ. xlv. 355 – Att väcka sin fromhet och industri.
• 1767 Fordyce Serm. Yng. Wom. I. i. 11, – Jag skulle ·· väcka din ambition.
• 1850 McCosh Div. Regering. ɪᴠ. ii. (1874) 499 – Nödens rop ·· väcker medkänsla.

Vårt moderna verb vakna, vaknade / vaknade, vaknade / woke / woken åtnjuter – eller lider av – samma historiska förvirring, och som John Lawler påpekar, är det ursprungliga rotverbet som awake och awaken härrör från . Det var också ursprungligen två olika verb, en stark och en svag.

OED-posten för wake är ännu mer expansivt än på de andra två, men det har en intressant anteckning som förmodligen är relevant här:

Modet. pa. t. vaknade / wəʊk / representerar inte regelbundet OE. wóc , vilket skulle ha gett wook / wʊk /. Tydligen mod. vaknade är en ny formation eller modifiering av analogin med bröt, talade (för oegentligheten i vokalen jfr. spis pa. t. av stave v.). När detta kom in är osäkert, för i ME. och prob. i tidig mod. E. stavningen vaknade representerar den vanliga fonetiska ättlingen till OE. wóc . Pappan. pple waken har alltid varit sällsynt och överlever nu endast i dialekter i adjektivbruk. Från och med 17-talet. framåt har formerna vaknat, väckt (efter att bröt, brutit, talat, talat, etc.) varit mer eller mindre aktuella för pappan. pple .; vaknade verkar föråldrad, men vaknat är minst lika frekvent som vaknat . Inga starka former av pa. t. eller pa. pple finns i Shaks., Bibeln från 1611 eller Miltons vers.

Eftersom vi har vakna analyserats enligt modeller av bruten / trasig, talad / talad , det är vettigt att många författare och högtalare analogt använder wake / woke / woken , vilket gör det mer till en ”vanlig” stark verb som passar in i befintliga modeller.

Så talade Googlegrammet

Det verkar som om den tidigare hörda svaga förflutna, vaknade , föll bakom den starka förflutna tiden vaknade runt Amerikas självständighetskrig. N-gram

Beträffande den tidigare partikeln tog väckt omkring två hundra år till innan den verkligen drog före hade vaknat med en lång skott, även om det hade varit majoritetsanvändningen redan innan sedan: N-Gram

Så Jag tror inte att du hade längre kan kalla väckt en ”poetisk” form. Det verkar ha tagit ledningen omkring 1929: N-gram

Dessutom är det liten skillnad mellan de så kallade amerikanska och brittiska företagen som Google påstår att tillhandahålla: båda har ungefär samma överkorsningspunkt för dessa två.

Men som alltid med Google N-gram, var försiktig med vad du ber om.Om vi till exempel lägger till det svaga verbet hade vaknat ändras vår bild en hel del: N-gram

Medan detta n-gram visar den längre bilden:

Observera att den nu arkaiska hade vaknat brukade vara dominerande, men nu för länge sedan: ngram

Kommentarer

• Det kan finnas utrymme för att undersöka transitiva och intransitiva användningar, men det ' är ett stort ämne.
• @BarrieEngland Håller med. Transitiv känsla av det svaga verbet väcka är faktiskt nytt; människor använde alltid det starka verbet vaken för övergående saker. Detta har dock nu förändrats och den transitiva användningen av väcker dominerar idag.
• @BarrieEngland Frågeställaren verkar tro att allt detta kan ha att göra med formellt skrivande kontra avslappnad konversation. Det är dock mycket svårare att få data om tal än att skriva. OED verkar tro att transitiv awaken nu är den dominerande användningen.
• COCA och BNC inkluderar taldata.
• @Carlo_R. Jag har ingen aning om hur du skulle göra det. Du kan inte få människor att prata på något sätt.

Jag föredrar vaken (nuvarande, framtidsspänning) , vaknat (aktiv förflutet), väckt (aktiv OCH passiv förflutet). andra derivat för mig låter besvärliga.

Kommentarer

• Hej, Steveinsandiego, och tack för ditt intresse för engelska språket & Användning. Dina preferenser angående vaken är rimliga – men som de presenteras i ditt svar utgör de en kommentar som inte stöds. Jag misstänker att den som nedröstade ditt svar gjorde det för att det inte ' inte säkerhetskopierar uttrycket för personliga preferenser med referensarbete. På den här webbplatsen ska svaren innehålla sådan bekräftelse om möjligt. Kommentarer kan vara mycket mindre formella, men du måste samla 50 ryktepoäng på den här webbplatsen innan du kan lämna dem under andra ' frågor och svar.