Vi hör ibland mycket i kyrkan, seminariet, allmänna diskussioner osv om gudomen, så det fick mig att undra: vad är den bibliska grunden för den kristna doktrinen om binitarism?
UPPDATERING:
Binitarism, som jag för närvarande förstår det och för närvarande föreslår, är tron att Fadern och Sonen är två personer i en Gud (liknar teorin om att treenigheten är 3 personer i en Gud) och den Helige Ande är Guds operativa kraft, men inte en person.
Kommentarer
- Varför gjorde du just dessa ändringar?
- Redigeringarna i kroppen var onödigt.
Svar
Olika traditioner har mer nyans i hur de förstår treenigheten, men de mest relevanta och överens om en del av denna definition är: Gud är tre ”personer”, Fader, Son, Helig Ande, och varje ”person” är tydligt urskiljbar från de andra två, och alla tre existerar samtidigt.
Binitarism – tro på att Gud är en ”binitarisk” varelse – är i själva verket identisk med trinitarism, med ett undantag: den heliga anden anses inte vara en ”person”.
Så när Bibeln talar om Fadern och / eller Sonen, är binärare vanligtvis överens med treenighetsfolk om hur man tolkar dessa texter. Oenighet handlar om hur man tolkar delar av Bibeln där den heliga anden nämns.
I tycker inte att det är nödvändigt här att granska alla möjliga verser av relevans, men jag kommer istället att nämna några nyckeltexter som formar den binitära inställningen till Bibeln:
-
Fokus ligger på en vers som 1 Korintierbrevet 8.6, där Paulus beskriver den kristna tron som är centrerad kring ”en Gud, Fadern” och ”en Herre, Jesus Kristus”, utan att nämna den heliga anden.
-
Första Johannes 1.3 säger ”vårt samhälle är med Fadern och med hans Son Jesus Kristus” (ESV). Återigen noterar binärare bristen på hänvisning till den heliga anden som en ”person” som vi delar gemenskap med.
-
Uppenbarelseboken 3.21, 5.6, 7.17 och 22.1,3 skildrar Jesus (Lammet) och Gud delar en enda tron, men ingen skildring görs av den heliga anden som också delar denna tron .
-
Ritning från båda idéerna representerar d i både 2 och 3 ovan läggs ytterligare tonvikt på andra texter som fokuserar på Gud och Jesus, utan hänvisning till den heliga anden när vi annars skulle ”förvänta oss” att hitta en sådan referens (t.ex. Romarna 10.9, 1 Korintierna 15.20-28, Hebreerbrevet 1.1-4).
-
De flesta av brevet börjar med att författaren identifierar sig själv, identifierar sin avsedda läsekrets och hälsar där välsignelser är åberopas. Alla hälsningar åberopar välsignelse från Gud Fadern eller från Gud och Jesus. Till exempel hälsar Paulus ofta sina läsare med ”Nåd och fred från Gud, vår Fader och Herren Jesus Kristus”. Binitarierna tar bristen på omnämnande av den heliga anden som en indikation på att anden inte är en distinkt ”person” som vi förstår Gud och Jesus att vara.
-
Ytterligare poäng är att vi inom det nya testamentet hittar exempel på bön, tillbedjan och beröm riktad mot Gud och Jesus, men ingen bön, tillbedjan eller beröm riktad mot den heliga anden.
Binitarism ser slutligen teologi, soteriologi, eskatologi, etc., av det nya testamentet ta form kring två distinkta personer, Gud och Jesus. Den heliga anden uppfattas som Guds och Jesu singelanda (t.ex. Romarbrevet 8.9) men inte en distinkt person, analogt med hur en människas ande inte är en distinkt person.
Men beroende på vissa begreppet ”helig ande” förstås inte av binärare för att ha en systematisk definition. I vissa sammanhang förstås termen så att den hänvisar till Guds ande (t.ex. parallellen mellan Matteus 10.20 och Lukas 12.12), men i andra sammanhang kan förstås som något mer allmänt (t.ex. Psalm 51.11 som en poetisk parallell med Guds ”närvaro”, eller Lukas 1.35 som en parallell till ”den Högstes kraft”).