Vad är ursprunget till ”att bränna ett hål i min ficka”?

Pengar bränner ett hål i fickan .

Phrase Finder visar mycket gamla användningar av idiomet, vilket tydligt föreslår en känsla av brådskande att bli av med något eftersom det förmodligen är för varmt:

• ”Det var bara lite av förändring, men det brände helt klart ett hål i fickan. ”Som om det vore något hett, ville han dra ut pengarna – och bli av med dem genom att spendera dem. Detta kan användas till nästan allt som en ny ägaren vill använda eller spendera direkt.

  • På 1700-talet uttrycktes det ibland som ”brinnande i en ficka” eller något liknande. Två exempel som nämns av OED är 1740 MRS. DELANY Autobiog. & Corr. II. 165 Inlägget gav mig ditt brev, som brann i min ficka. 1768 TUCKER Lt. Nat. I. 152 Barn .. kan inte vila förrän de blir av med sina pengar, eller, som vi säger, de brinner i deras fickor. ”

• Den mer moderna versionen verkade åtminstone redan på 1800-talet : ”1857 TROLLOPE Three Clerks II. ix. 198 Hur skulle hon ge honom handväskan? Det brände ett hål i fickan tills hon kunde göra det. ”(Exempel citerat i OED, sv burn.)

Kommentarer

• Det ’ är intressant, men för mig ser det ut som om det öppnar en djupare burk eller maskar angående Ursprunget till uttrycket "burning in one's pocket". Har folk ofta lagt saker i fickan som var heta eller brinnande? Var det bara fantasifullt ursprung?
• Jag tror att det bara är den mycket effektiva bilden av något för varmt för att hålla som du vill bli av med snabbt för att inte bli bränd. Alla kommentarer som jag kunde hitta på nätet stämmer med denna uppfattning.

Föregångsfrasen ”bränn i [en” s] ficka ”

Det förflutna till ” bränna ett hål i [en ”s] ficka ” var nästan säkert ” brände i [en” s] p ocket, ” som user66974: s mycket användbara svar påpekar. Frasen går betydligt längre tillbaka än frasen Finder-citatet i det svaret antyder. Phrase Finder citerar OED: s instanser av ” ditt brev, som brände i min ficka ” (från 1740) och ” det brinner [pengar] i fickorna ” (från 1768).

En sökning i Google Böcker finner dock exempel som går tillbaka till slutet av 1600-talet.

Från förordet till En varningsbit till alla berusade och hälsodrinkande (1682):

Den förtrollande, övernattande naturen av berusning: Det gör inte människor till djur, som vissa tror, för ett odjur föraktar det : Jag vet inte att jag någonsin såg en Beast berusad (om det inte var en svin) i mitt liv.Men det förvandlar dem till Fools and Sots, dehominates them, förvandlar dem ut ur sina egna Essenser för tiden, och så gör mig vansig, att Gud säger, Non est haec Imago mea , This is not my Image ; och så bryr sig inte vilka domar han låter falla på deras huvuden: Och denna förälskelse ses mer framträdande i den fattigare sorten som tjänar sina pengar hårdast och betalar mest för sin dryck: för när andra betalar sina pengar, betalar dessa också sin tid, vilket är mer än deras pengar, förutom förlusten av handel och andra möjliga fördelar: Att andra dricker säck billigare än vad de betalar för sin öl och öl, allt tänkt; och deras fattiga hustrur och barn på detta sätt saknar bröd för deras mun: Och kommer inte Gud att hämnas på en sådan synd som denna? Deras Pengar brinner i deras fickor , men de kommer att brinna värre i deras samvets [n] ces, om någonsin Gud visar dem barmhärtighet .

Från John Phillips, En trevlig konferens över observatören och Heraclitus tillsammans med en Kort förhållande mellan nuvarande ställning för franska affärer (1682, sida 23):

Belfagor. amma relation informerade mig också om att eftersom han själv var en stor racer så tyckte han det också var lämpligt att hålla igång en Nag: Till vilket syfte när vagnen tog med pengarna för att betala sin far för överlämnandet av garnisonen av Iusticia , slår den unga väktaren av bågarna på en av Firkins, klämmer i fickorna och för närvarande snubblar den bort till den främsta staden Plotters land ; dit när han kom, hans Pengar som brände i byxorna , reparerade han f eller en kylare till en pastor gammal matrons, som din höghet väl känner, som länge varit känd för synd och orättfärdighet, kallad Betty Buly.

Från Peter Pett, The Happy Future State of England (1688):

Så gömt som kung Iames hittade parlament efteråt (för som sagt) han i sitt tal i parlamentet Anno 1620 nämnde, Att han under hela sin regeringstid bara hade 4 subventioner och sex femtondelar , men deras tro på att popish Gun-powder Tomt avfyrade deras leverantörers iver , och (som jag kan säga också) gjorde att deras Pengar brann i sina fickor och passerade med hastighet in i statskassan, och med en Salvo till Varning för att inte dra den lagen till en president , & c.

Och från George Farquhar, The Inconstant, or the Way to Win Him (1702):

Duretete. Min vän har övergivit mig, jag har övergivit mv-älskarinna, min tid ligger tungt på mina händer och mina pengar brinner i min ficka . Men nu tänker jag ”Myrmidonerna är i tjänst i natt. Jag kommer ganska promenad ner till vakten och nickar bort natten med min ärliga löjtnant över en flaska vin, en berättelse och en pipa av tobak.

Från Jonathan Swift, ” Bon Mots De Stella ” (av 1744) i The Works of D. Jonathon Swift , volym 8 (1746):

Dr. 5Heridan, som slösade mer än han hade råd, tog ut sin handväska när han satt vid elden och fann att det var väldigt varmt. sade hon [Stella], anledningen var att hans pengar brändes i fickan .

Stella Johnson dog 1728, så hennes skämt om den brända fickan inträffade avsevärt innan Swift skrev det här minnet.

Och (som citeras i user66974s svar) från Abraham Tucker, The Light of Nature Pursued (1768):

Varje kropp kommer att erkänna att pengarnas värde enbart härrör från användningen av dem: om vi inte hade funnit att de befallde livets nöjen och bekvämligheter, skulle vi aldrig ha trott det värt att ta hänsyn till. Naturen gav oss inget sådant önskan, men vi tvingas göra ont om att lära barn att vara försiktiga, och de med vilka sådana smärtor har visat sig misslyckade kan inte vila förrän de blir av med sina pengar, eller när vi säg, det brinner i fickorna .

Enligt J. Goujon, A Dictionary of the Idioms of the French and English Languages (1812), uttryck som idiomatisk på engelska av Goujon ”s tid:

[Franska idiom:] Il est bourreau d” argent.[eller i ett annat avsnitt i samma ordbok, ” C ”est un tonneau percé. ”]

[ Engelska idiom:] Han är en förbrukare— Pengar brinner i fickan .

Vi har alltså fall av pengar som brinner i en ficka (eller ridbyxor) från 1682, 1682 (återigen), 1688, 1702, 1746 (med hänvisning till en benmot som talades 1728 eller tidigare), och slutligen 1768.

Uppdatering (9 juli 2019): Före föregångaren

Tidigare än den första heta fickan på engelska var en het väska. Platsdeltagare S. Conroy påpekar i en kommentar nedan att en förekomst av en brinnande handväska visas i vad andra författare beskriver som ” en berättelse ” skriven (på engelska) av Thomas More omkring 1530 (More avrättades 1535.) Från Thomas Bridgett, Visheten och vittnet av den välsignade Thomas More: Being Extracts from Sådana av hans verk som skrivna på engelska (1892):

Att ha en liten onyttig pengar, som han trodde brände ut botten av sin handväska , under det första året av hans bröllop tog sin fru med sig och gick över havet, för ingen annat ärende men att se Flandern och Frankrike och åka ut en sommar i dessa länder.

Jag har inte kunnat hitta hela historien som börjar med den här meningen, men jag misstänker att den inte blir bra för den nya mannen.

En variant på den heta pu rse uppträder i Edward Waterhouse, The Gentlemans Monitor, eller, En nykter inspektion av vertikaler, laster och vanliga medel för uppkomst och förfall av män och familjer med författarnas ursäkt och tillämpning på adelsmännen och herrgårdarna i England för dessa tider (1665), där handväskan sägs ha feber och dess innehåll flyr som ånga genom handväskorna:

Om de [adelsmän och herrar] skulle komma till London utan att möblera sig och se mode, och efter ett tag stanna här, och Feaver av [r] handväskan ”d ut vid deras strängar , återvänd till deras grevskap; om detta skulle de göra, behöver de inte vara bakom handen för pengar, ifrågasättas i kredit, nekas att låna, vanära av Writs, och Summo [ned] för att svara på kostymer och ge uppmärksamhet åt Act [i] ons; men skulle vara rik, full av trovärdighet fri att föredra sina barn, och att inte [p] deras gods från förlovning; och inget att leva fullt ut, skulle [n] vara bristfällig.

Den moderna frasen ”bränn ett hål i [en” s] ficka ”

Från J. Fisher Murray, ” The Physiology of London Life , ” i Bentley ”Miscellany , volym 16 (1844) behandlar uttrycket så väl etablerat:

Redo pengar har länge varit kända för att ha denna latenta eller dold värme i stor mängd; långt före Black [en forskare] konstaterades att pengar brände ett hål i många mans mans ficka , såväl som i mina. I en uppsats som lästes för Acidulous Association försökte man bevisa att Black var skuldsatt för sin upptäckt [av latent värme] till kunskapen om detta populära faktum, som han tillämpade på kemisk vetenskap. Var det som det hade, hade jag aldrig ett öre i fickan som under tio minuter inte blev så oacceptabelt hett att jag var tvungen att rusa in i en skräddare, tobakshandlare, bildhandlare, bokhandel eller krog, som en eller annan råkade vara till hands och töm mina fickor på disken. Du skulle knappast tro hur mycket jag sparat på detta sätt i fickfoder.

Olika sökningar visar ett antal tidigare exempel.

Från ett brev av den 21 december 1820 till redaktören för The Literary Gazette and Journal of the Belles Lettres (6 januari 1821 ):

En man som läser eller mediterar en hel del på ett ämne är förtjust i att prata om det och är benägen att tänka, inte bara att ämnet för hans studier måste vara lika trevligt och lönsamt för andra som det var för honom själv; men också att han har talangen att ge dem en del åtminstone av den entusiasmen som han känt sig själv. Kort sagt, iver av vilken orsak som helst, oavsett om det är obetydligt och obetydligt, är som en spenderings pengar, det bränner ett hål i fickan ; med fördelen att det istället för att utarma honom lägger till en rik skörd av nöje, och kanske av känd, till resten av hans butik.

Från Mungo, Coultershoggle, Goslington Shadow: A Romance of the Nineteenth Century , volym 2 (1825):

” Som tiden är i England, ” sa Laird, ” Jag vill ha land till en gåva. I ne ”er was mair mista” en a ”mina dagar än sedan jag kom upp till England – jorden och klimatet tycktes vara bättre än i Skottland – och bönderna verkade vara en” bättre aff när vi kom vägen – och sedan, när vi kom till Lunnen, överträffade den alla saker. Jag tyckte att England var ett bra ställe, och jag var rädd för att Sir Belfry skulle sälja sin egendom innan jag kunde se det, men nu, som tiden är, nae England för mig; min siller ”s [silver är] ingen bränner ett hål i min påse än. ”

Från en översättning från 1829 av Memoarer från Vidocq, huvudombud för den franska polisen, fram till 1817 (1829):

” Det stämmer, min värda gamla herre, låt din handväska -strängar spricker; det kommer att bli samma femtio år därav, och du kommer varken att vara rikare eller fattigare för det: nu då, min goda man, kasta in några av dessa louis som har bränt ett hål i fickan så länge. – Be kom ihåg locket, ” fortsatte hon och skakade den inför en gammal dam som verkade orolig för es kappa ögat.

Från ” Sortera min Letters and Papers , ” i Blackwoods Edinburgh Magazine (november 1829):

Ja! Jag kände ”den poetiska skomakaren” väl; men när jag talar om höll han en liten bokhandlare, och dit brukade jag åka många gånger och ofta under mina pengars pengar, inte så mycket för att avvärja med ett hål bränt i fickan av den nyligen deponerade shilling eller halvkrona , för att betala det med glädje för ” ett annat nummer ” för Milton, eller Dryden, eller Gray, eller Thomson, publicerad i en snygg fickutgåva av ” C. Cooke, Paternoster Row. ”

Från en brev till redaktören för Sydney [New South Wales] Gazette (5 maj 1829):

Beträffande stora pengar skickas nu upp till inredningen; kistor vars innehåll sprids i olika kanaler och mottagaren beräknar sina inköp och betalningar på samma mynt och sätt som han får sin egen lön. En man kommer också att tycka att det är en gynnsam handling för ekonomins poäng. Han kan nu få sin ersättning nära sin egen dörr och därmed innan myntet har tid att bränna ett hål i fickan , överlämna det till sin bagare, slaktare, bryggeri, bryggeri, smed, livsmedelsaffär, taylor, & c, & c. & c. ad infinitum .

Från ” The Old Maid and the Gun , ” i Blackwoods Edinburgh Magazine (februari 1831):

” Åh, Johnnie, ” sa jag, ” vilken stor köld ni har vuxit! De bäckar som jag reparerade för er” kommer ni att använda för er nu, och sarken ”kommer att bli perfekt kastad väntar. ” Han började skratta, när jag sa detta, ”samma vilda skratt han brukade göra på hame; och sa, ” Vad! moster, tänkte alltid på pence ännu? ” – ” Det kanske blir bättre för dig någon dag, om jag gör det; för om ni inte har förändrats mycket, brände en bawbee aye ett hål i fickan unco snart. ”

Från ” Banks for Savings , ” i Andrew Thomson, A Collection, in Prosa and Verse, for the Use of Schools (1835):

Inom dessa gränser överför en bidragsgivare med banken precis som han vill. Ingen ställer honom frågor om varken hans kvitton eller hans betalningar, han är enda herre över sina pengar. Allt detta gör honom bra på olika sätt.För det första kommer hans pengar inte att bränna ett hål i fickan , och de kommer inte heller att spenderas på pepparkakor, om han vara en liten pojke, inte heller på whisky, om han är en man, när den ligger i bankens kassa.

Från ” Generosity of Harry Coil and Tim Taffrail , ” in The British Loggbok; eller Yarns of the Ocean (1840):

Sjömännen frågade om de händelser som drev henne [en fattig kvinna vars hushållsartiklar var på väg att konfiskeras] till denna nöd; och hon informerade dem om att hennes man tidigare hade varit en kompis ombord på en köpman, men hade stött på en olycka som hindrade honom från att åka till havs i flera månader: och den kostnad och förlust som detta besök orsakade hade så pinsamma [s] redogjorde för sina angelägenheter, att de blev i skuld, och en nådelös borgenär hade under föregående dag tagit sin man i avrättning för fem pund – Harry Coil kände att pengarna brände ett hål i fickan .

Från ” Kanada och majs , ” i The Spectator (19 november 1842):

” Vi kallar detta en mest hjärnlös burlesk om liberal kolonialpolitik. Liberal är det med hämnd – liberaliteten hos en vars pengar, i den vulgära frasen bränner ett hål i fickan . Vem än måste erkänna kolonisekreteraren som 1831 var part i den berömda politiken som överlämnade civila listan till fransk kanadensiskt gottfinnande! Vem än erkänner ministern för de tjugo miljoner gåvan till planteringarna!

Från Mr. M ”Combie, ” Australian Sketches: The Settler ” i Tait ”s Edinburgh Magazine (1843 ):

Erfarenheten kan ha lärt honom visdom; och man kunde nu ha förväntat sig att han inte skulle ha spenderat allt. Det fanns emellertid aldrig ett mer fullständigt misstag än att anta att en utländsk bosättare skulle hålla pengar, – det brände ett hål i fickan : så allt går, och till slut är han lika fattig som någonsin.

Alla dessa tidiga exempel är från England, Skottland och Australien. Uttrycket dyker upp i USA i slutet av 1860-talet.

Slutsatser

Det verkar extremt troligt att frasen ” bränner ett hål i [en ”s] ficka, ” med hänvisning till pengar, utvecklades från den tidigare ” bränns i [en ”s] ficka, ” som också hänvisade till pengar – och hur svårt och obekväma det är (metaforiskt sett) att hålla pengar i fickan när du har lust att spendera dem.

Även om OED citerar förekomster av den äldre frasen från 1740 och 1768 , den användes faktiskt 1682. Och även om OED citerar ett exempel på den nyare frasen från 1857, hittade jag exempel på den redan 1821. Båda engelska uttrycken verkar ha sitt ursprung i Storbritannien.

Flera myndigheter – inklusive Christine Ammer, American Heritage Dictionary of Idio ms , andra upplagan (2013) — hitta en ännu tidigare föregångare till uttrycket i Thomas More: s skrift:

pengar bränner ett hål i en ficka Man kan inte undvika att spendera alla pengar man har. [Exempel utelämnat.] Detta hyperboliska uttryck, som hävdar att man måste ta ut pengarna innan det faktiskt bränner ett hål, uttalades bara något annorlunda av Thomas More {c. 1530}: ” Lite onödiga pengar … brände ut botten av sin handväska. ”

Kommentarer

• Det ’ är bra forskning. Ingen av dessa citat ger uttryckligen förklaring att ” bränning ” betraktar en ’ s upplevelse av den uppmaningen / en uppmaning. Kanske kopplar vi alla så implicit till eld ’ s aktivitet med Urges, att poetiken är helt implicit.
• Jag hittade en tidigare användning om du ’ vill lägga till det.(Saint) Thomas More (1530) : Och ha lite onödiga pengar, som han trodde brände ut i sin handväska, under det första året av sitt bröllop tog sin fru med sig och gick över havet.
• @ SConroy: Tack så mycket för att ni påpekade detta föregångaruttryck. Jag har reviderat mitt svar för att inkludera täckning av det.

Ett avsnitt av Modern Marvels kallad ”American Steel” nämner att det i stålverken vid början av 1900-talet fanns en enorm mängd strålningsvärme från ståltillverkningsprocessen. Före ett skift skulle en erfaren arbetare se till att tömma sina fickor av metall. Detta gjordes för att undvika överhettning av metallen genom att absorbera strålningsvärmen till den punkt att den skulle bränna hål i kläderna och skada låren. Nya anställda fick inte veta att de skulle ta bort mynten från fickorna, de fick veta att den strålande värmen skulle värma mynten så långt att de skulle bränna hål i fickorna. Synen på nya anställda som desperat försökte tömma fickorna av heta mynt blev en övergångsrit. Resultatet av en person som är ivrig att spendera pengar genom att snabbt ta ut pengar ur fickan påminde om nya stålanställda som försökte få heta mynt ur fickorna.

Kommentarer

• Detta verkar inte ’ t som en möjlig förklaring till ursprunget till detta uttryck, med tanke på exemplen från 1800-talet. Kanske påverkade det, men jag tvivlar på det. Ge bättre källor så att jag kan ändra mig.

Jag tror att det började som referens till att bränna ett hål i min sko. När bostäder etc. värmdes upp av eldstäder dök ibland bitar av brinnande trä på golvet (de kan ha kallats ”klinker”). När någon trampade på den brinnande biten orsakade det brådskande att hoppa upp och komma igång, för att stoppa bränningen (naturligt). Detta förvandlades till att ”bränna ett hål i min ficka”, vilket också innebär en känsla av brådska att spendera pengarna, eller göra något för att stoppa bränningen.

Kommentarer

• Har du något citat för det? Intressant historia, om så är fallet

Jag har alltid trott att det var att spendera mycket pengar betyder bär mer liten förändring och det kommer att friktion bränna hål i fickan vilket betyder att du ”förlorar den lilla förändringen också

Kommentarer

• Detta verkar otroligt (för en , Jag ’ jag är inte säker på om du kan orsaka en friktion som bränner med förändring om du försöker). Har du en källa?
• En eufemism inte ’ t måste dock vara troligt; bara poetiskt.

Mina tankar kretsade alltid kring ”använd det eller förlor det” -mentaliteten. Med andra ord, om du inte spenderade pengarna skulle det hitta ett sätt att försvinna. Jag antog att konceptet med ett mynt i sig som bränner ett hål genom din ficka var en fånig mental rättfärdigande att pengarna BEHÖVER att spenderas och snart.