Ordet ” Christian ” används först i Apostlagärningarna 11:26 .
och när han hittade honom förde han honom till Antiochia. Barnabas och Saul träffade kyrkan under ett helt år och undervisade ett stort antal människor. Nu var det i Antiochia att lärjungarna först kallades kristna.
Detta kommer uppenbarligen från ordet ” Kristus ”, Χριστός, Christós, (vilket betyder” smord ”) vilket är en omskrivning av hebreiska מָשִׁיחַ (Māšîaḥ). Jag har ofta hört det upprepas att kristen betyder att vara” Kristus -lik, ”men jag undrar om det är grammatiskt, syntaktiskt och etymologiskt korrekt. Menar ”kristna” på grekiska faktiskt Kristusliknande eller något annat? Är ”Kristusliknande” ett modernt teologiskt begrepp, eller är det faktiskt rotat i grammatiken och syntaxen?
( Nb Det används bara igen i NT i Apg 26:28 och 1 Petrus 4:16.)
Kommentarer
- Inte riktigt släkt: " Vad kallade Paulus kristna? "
- transliteration > översättning
Svar
Det grekiska ordet Χριστιανός, omskrivet till engelska som Christianós , härstammar från det grekiska ordet Χριστός, omskrivet till engelska som Christós , ett adjektiv som betyder ”smord”, som ofta används i det grekiska Nya testamentet som en substantiv som betyder ”smord”.
Om Χριστός betyder ”smord (en)”, vad gör det Χριστιανός menar? Svaret ligger i suffixet -ανός som faktiskt är den förvärrade transliterationen och motsvarande det latinska suffixet -anus .
I Studies in Jewish and Christian History: Part Three skrev Elias Joseph Bickerman, 1
Alla dessa grekiska termer, bildade med det latinska suffixet -ianus , precis som de latinska orden med samma härledning, uttrycker tanken att de män eller saker som det hänvisas till, tillhör den person till vars namn suffixet läggs till. På grekiska som på latin är suffixet -ianus en ersättning för den besittande genitiv … Termen Καισαριανοί motsvarar ellipsen Καίσαρος ( Caesaris servus [“en slav av Caesar ”]) I andra dokument. De ”kristna” tillhör Kristus, de är οί τοῦ χριστοῦ [”de av Kristus”] som Paulus säger.
Till exempel, enligt Lewis och Kort sagt, det latinska ordet Augustanus betyder ”Av eller tillhör en kejsare.” På samma sätt betyder Christianus , den latinska motsvarigheten till det grekiska ordet Χριστιανός, ”Av eller tillhör Kristus.”
Kristna är “de av Kristus” (οἱ τοῦ Χριστοῦ) (dvs. , ”Kristus); 2 de tillhör Kristus, som hans ägodelar, för att kristna är“ slavar av Jesus Kristus ”(δοῦλοι Ἰησοῦ Χριστοῦ). 3 Detta är naturligtvis varför Jesus Kristus är känd som vår ”herre” eller grekiska κύριος, bokstavligen ”mästare” (som i slavmästaren). Därför innebär orden Christianus och Χριστιανός slaveri. Av denna anledning tillämpades dessa ord på kristna av icke-kristna som en nedsättande epitel, för villkoret om slaveri (slaveri) var dåligt. Men troende på Kristus uppskattade epitetet för att det var en ära att vara Kristi slavar, till skillnad från andra herrar.
Referenser
Bickerman, Elias Joseph. Studier i judisk och kristen historia: del tre. Leiden: Brill, 1986. 4
Fotnoter
1 s. 147
2 Gal. 5:24
3 Phil. 1: 1
4 För originalpublikation, se: Bickerman, Elias Joseph. “Namnet på kristna.” Harvard Theological Review, 42.2: 1949 (109-124).
Kommentarer
- Bra start! Värt att notera att Bickerman (en stor forskare) inte följs allmänt. Jfr. F.F. Bruce ' s anmärkning ( Acts , s. 228 n. 32); Barrett ' s kommentarer ( Acts , vol. 1, s. 556), och artikeln av HB Mattingly, " Namnets ursprung Christiani ", Journal of Theological Studies 9 (1958): 26-37, som engagerar Bickermans ' s arbete.
Svar
Jag håller med ovanstående svar och citerar ”På grekiska som på latin är suffixet -ianus är en ersättning för den ägande genitiven .. ”Men eftersom författaren fortsätter med att förklara att eftersom” ianus ”är av den besittande genitiven, extrapolerar han det betyder att vi är hans slavar och han är vår mästare. Detta talas ofta om och har en sann ring till det – men får jag också erbjuda denna uppfattning: Jesus sa i Johannes 15:15, ”Inte längre kallar jag er slavar, för slaven vet inte vad hans herre gör; men jag har kallat er vänner, för allt jag har hört från min Fader har jag förkunnat för er. ”
Ja, han är vår Herre och mästare och vi ska ge efter för honom i våra liv. Men han har också upphöjt oss bortom det och till sin släkt och familj. Så, fortfarande av den ägande genitiven, men jag tror att detta är en bättre ”tillhörighet” att vi är hans söner och döttrar!