Vilket är korrekt, “ du och jag ” eller “ du och jag ”?

Detta är ett e exempel på hyperkorrigering , vilket är när modersmålstalare gör ett oavsiktligt fel i sin iver för att undvika ett annat fel.

I det här fallet är felet som undviks felet att skriva ” du och jag ” i ämnesposition, som i följande mening:

Du och jag åker till affären.

Detta är formellt felaktigt, även om det är mycket vanligt i samtida tal Engelsk. Eftersom de har fått lära sig att detta är felaktigt och ändrar ” du och jag ” till ” du och jag ” i alla positioner. De lär sig felaktigt regeln om när ” du och jag ” ska användas, och så producerar meningar som följande:

Du och jag ska till affären. [Correct]

Han kommer till butiken med dig och jag. [Incorrect]

Kommentarer

• Tumregel: Om det bara var du och du ’ d sa ” mig ”, när ’ är någon annan ’ s ” du och jag ”. Återigen om det ’ bara är du och du ’ d säger ” Jag ” då blir det ” John och jag ”. t.ex. ” kommer du med mig ” blir ” kommer du med John och mig ”. ” Jag ska till affären ” blir ” John och Jag ska till affären ”.
• Eller helt enkelt att många modersmålstalare inte ’ t talar engelska fruktansvärt ja 🙂
• @DaveBoltman, per definition talar modersmålsspråk perfekt engelska, även om de kanske talar det informellt .
• @JSB N – Engelska som är modersmålsspråk gör många misstag, oavsett om man talar informellt eller när man försöker sitt bästa. Därför kan sättet som modersmål talar inte vara definitionen av språket. Till exempel, min mamma och syster är / var båda engelska lärare, så vi lärde oss troligen att tala utmärkt engelska när vi växte upp. Ändå gör jag ofta misstaget som diskuteras på den här sidan. För några fler exempel, se litreactor.com/column/…
• @DaveBoltman detta är kärnan i skillnaden mellan deskriptivism och receptskrift. På den här webbplatsen tenderar vi mot ” upplyst beskrivning ”, det vill säga vi accepterar saker i utbredd användning av utbildade talare som korrekta. Användningen av de sneda pronomen i ämnesposition med förförelser är utbredd, även om det ’ inte är lämpligt för formella situationer.

”Du och jag” är ämnet. ”Du och jag” är föremålet.

”Du och jag hatar Phil.” ”Phil hatar dig och mig.” ”Phil hatas av dig och mig.” Alla dessa är grammatiskt korrekta. (Inget brott mot Phil.)

Det slår mig verkligen när människor hyperkorrekt eftersom de tycker att ”du och jag” alltid är fel. ”Phil hatar dig och jag.” NEJ! Detta är oroande.

Det bästa sättet att träna om du skulle använda ”du och jag” eller ”du och jag” är att ta bort ”du och” och se om meningen låter rätt med bara jag eller jag .

”Jag hatar Phil.” Låter bra. ”Jag hatar Phil.” Låter som en grottman pratar!

”Phil hatar mig.” Låter bra. ”Phil hatar mig.” Låter löjligt!

Kommentarer

• Snyggt förklarat. Gillar verkligen hur du förklarar det. Tack.
• En sak: ” Du och jag hatar Phil ” låter också hemskt! Medan du tänker på vad du ’ säger utan ” kan du och ” verka bra , det är faktiskt inte ’ t, eftersom de olika strukturerna betyder att fallen får tilldelas annorlunda.
• Inget brott har tagits.

De är synonyma men grammatiskt olika. De används ofta omväxlande (felaktigt) av modersmål. Det finns ett enkelt sätt att berätta vilken du ska använda, genom att föreställa dig klausulen utan ”du och” -delen:

Exempel : Du och (I / me?) borde spendera mer tid tillsammans
Föreställ dig : ”Me should …” (detta är tydligt fel)
Föreställ dig : ”Jag borde …” (rätt!)
Svar : Du och Jag borde tillbringa mer tid tillsammans

Exempel : Han borde ha pratat med dig och (jag / jag?) .
Föreställ dig : ”Han borde ha talat till mig” (rätt!)
Föreställ dig : ”Han borde ha talat till jag” (fel)
Svar : Han borde ha talat med dig och mig .

Kommentarer

• Jag tror att dina Föreställ dig exempel har helt klart rätt eller fel gentemot engelska som modersmål, och det ’ är det trick jag använder, b ut Jag tror inte ’ att antingen är uppenbarligen rätt eller fel för en icke-modersmål. Jag misstänker att det är mer sannolikt att lära sig det subjektiva kontra de objektiva fallen, vilket förklaras av @PDG, när ingenting låter rätt eller fel på grund av brist på erfarenhet.
• @Matthew: Rätt. Det formella sättet skulle vanligtvis användas med icke-modersmål, medan mitt informella (fusk) sätt vanligtvis används med modersmål.
• ” Jag don ’ t ser någon anledning för dig och X att träffas av Skype. ” Varken ämnet eller objektet.

En alternativ uppfattning är att ”du och jag” alltid var OK tills någon bestämde sig på 1700-talet att engelska skulle vara som Latinska och började lära att du måste använda ”jag” när du skulle använda ”ego” på latin. Eftersom den regel som lärts ut sedan dess är svår att förstå för engelsktalande (eftersom grammatiska fall är marginella på engelska) är många människor osäkra på var de ska tillämpa den, därav hyperkorrektionen. I Joseph Emonds ”1985-tidning” En grammatiskt avvikande prestige-konstruktion ”visar han faktiskt att det finns något mer komplicerade exempel (som jag inte kommer ihåg att tänka på) där även människor som tror att de känner till regeln ofta är osäkra. att engelska med den regeln inte är ett möjligt naturligt språk, i den meningen att det inte finns tillräckligt med information om fall för ett engelsktalande barn för att konstruera regeln. Hans påstående är att regeln existerar bara som regel lärde sig i skolan eller motsvarande.

Kommentarer

• Papperet finns nu tillgängligt på fine.me.uk/Emonds
• Jag tror att följande kvalificerar sig som en ” något mer komplicerat exempel ”: ” Läraren gav en klistermärke till den som gjorde det bäst. ” ” I ” kan ersättas där.

Det finns tre stilar att använda ”du och jag” eller ”du och jag”. För var och en kommer jag att ge två exempelmeningar – den första med ”du och jag / mig” som ämne och den andra med ”du och jag / mig” som objekt.

Stil 1: Du och jag slår honom. Han hatar dig och mig .

Detta är normal engelska som lärs av många barn, som finns i prosa och dialog i verk av de bästa författarna och undervisade eleverna i engelska som andraspråk. Jag är naturligtvis det normala subjektets pronomen och mig är det normala objektets pronomen.Men i den här stilen är mig också en eftertrycklig variant av I som används (bland andra användningsområden) när flera substantiv eller pronomen förenas i ett enda ämne eller objekt. Det här är den mest korrekta stilen i den meningen att det är hur utbildade vanliga människor normalt talar.

Jag antar att något franskt inflytande var på jobbet i bildandet av detta grammatiska fenomen, eftersom växling mellan franska je (I) och moi (me) följer mycket liknande mönster.

Stil 2: Du och I läser boken. Han deltar i kursen tillsammans med dig och mig .

Detta är formell engelska med hög prestige som lärs till modersmål engelska talare som vill förbättra sitt språk för att gå vidare i samhället. Det är den mest korrekta stilen i den meningen att den har högsta prestige. Men det är inte hur folk normalt talar, och de flesta barn även i utbildade familjer lär sig inte denna stil naturligt.

Denna stil liknar hur andra germanska språk fungerar naturligt och väldigt annorlunda än franska.

Stil 3: Du och I ska gå till festen. Hon vill träffa dig och I .

Detta är den hyperkorrigering som logiskt resulterar när någon lärs stil 2 men inte ” t förstår det verkligen utöver ”” du och jag ”är ibland (hyperkorrigerad till: alltid) fel”. Så mycket som jag hatar att erkänna faktum är den här stilen så vanlig att den är utan tvekan korrekt. Vi kan till och med motivera detta genom att argumentera att i stil 1 försvinner fallinformationen när två ämnen eller föremål sammanfogas, och att använda ämnesfall är ganska logiskt om vi inte specifikt vill att den eftertryckliga varianten ska betona första personen.

Detta mönster är olikt vilket annat språk jag känner, åtminstone bland de som skiljer ämnes- och objektfall för pronomen. I synnerhet finns det inte på franska eftersom fransktalande inte lärs upp att tänka på sin version av stil 1 som fel, och den inte ” Det finns inte på tyska eftersom stil 1 helt enkelt är fel på tyska och varje modersmålstalare växer upp med stil 2. (Så båda Fransktalande och tyska talare har ingen anledning till denna typ av hyperkorrigering.)

Kommentarer

• Utmärkt svar, med ett litet undantag. ” Du och jag slår honom, ” kan läras av många barn, men inte alla. Jag kan personligen bekräfta åtminstone en stor storfamilj där denna konstruktion är praktiskt taget okänd. Om det alls uttalades, skulle det möta samma svar som ” Han gjorde det, ” eller ” Hennes får en. ”
• Sant. Jag hade överskattat den här delen. Jag tror att det ’ är fixat nu.
• Jag påminns, kanske lite tråkigt, om låten ”Happy Together” av Turtles, vars texter går: Föreställ dig jag och dig, Jag gör / jag tänker på dig dag och natt, det ’ är bara rätt / Att tänka på flickan du älskar och håll henne hårt / Så glad tillsammans. // Jag och du och du och jag / Oavsett hur de kastar tärningarna, det måste vara / Den enda för mig är du och du för mig / Så lyckliga tillsammans.

För att lägga till de tidigare exemplen med kdt.

Pronomen ”Jag” är i det subjektiva fallet medan pronomenet ”Jag” är i det objektiva fallet. Så när du vill berätta att du gjorde något så använd ”jag”

t.ex. Min mor och Jag gick till marknaden.

Om du får någon åtgärd gör du användning av ”Me”.

t.ex. Vijay erbjöd choklad till dig och mig .

Kommentarer

• Om detta var regeln på engelska, skulle ” Min mamma och jag är glada ” skulle vara korrekt eftersom ” Jag är glad ” är korrekt. Det är ” Min mamma och jag ” som måste vara i det subjektiva fallet i meningen ” Min mamma och jag åkte till marknaden ”. Så detta säger ’ inte om X ska vara ” I ” eller ” mig ” till gör ” Min mamma och X ” subjektivt. (Om vi redan visste att X måste vara subjektivt skulle vi ’ inte behöva denna regel. Om vi inte ’ inte visste detta ’ berättar inte för oss.)

Rätt frasering är ” mellan dig och jag ”. Den här korta artikeln gör ett bra jobb med att förklara varför.

http://www.oxforddictionaries.com/words/between-you-and-me

På vanlig engelska är det grammatiskt korrekt att säga ”mellan dig och mig” och fel att säga ”mellan dig och jag”. Anledningen till detta är att en preposition som mellan bör följas av ett objektivt pronomen (som jag, honom, henne och oss) snarare än ett subjektivt pronomen (som jag, han, hon och vi). Att säga ”mellan dig och jag” är grammatiskt likvärdigt med att säga ”mellan honom och hon”, eller ”mellan oss”, som båda är helt klart fel. till exempel John och jag gick till butikerna. De vet att rätt mening skulle vara ”John och jag gick till butikerna”. Men de antar sedan felaktigt att orden ”och jag” bör ersättas med ”och jag” i alla fall.

Kommentarer

• ursäkter. Jag redigerade svaret för att inkludera ett citat från artikeln.

Det beror på sammanhanget. Som ett sätt att kontrollera vad som är korrekt, ta bort dig från meningen och se om det är korrekt.

Du och jag går på bio.

Det är korrekt, eftersom jag går på bio är korrekt.

Laura kommer på bio med dig och mig.

Det är korrekt , eftersom Laura kommer på bio med mig är korrekt.

Som en allmän regel används I som ämne och mig som objekt.

Jag har en känsla av att många lärare i engelsk grammatik gjorde en bett för sina elever för många år sedan när de lärde sina elever att säga till exempel

Min flickvän och jag ska på fest på fredagskvällen.

En lärare skulle då säga, ” Sätt dig alltid på andra plats, vilket inte bara är korrekt men är också den artiga saken att göra. Sätt den andra personen först och sedan dig själv. ” Jag säger, så långt så bra.

Vad läraren emellertid försummade att säga är att ” fru och jag ” är korrekt endast när den används i nominativt fall när båda ” flickvän ” och ” I ” är ämnena i meningen. Det är dock inte korrekt när ” fru och jag ” inte längre är nominativa fall men i objektivt fall , som i meningen nedan:

Dick och Jane tar min flickvän och mig till festen på fredagskvällen.

I denna mening ” I ” tas av Dick och Jane. ” I ” ( och flickvännen) är objektet för deras intag, och Dick och Jane är de ämnena som gör det. Du skulle inte säga ” Dick och Jane tar Jag till festen , ” skulle du? Nej, du skulle säga att de ” tar mig . ”

Visst, att sätta dig själv – jag – sist i en lista över människor, vare sig 2 eller 200, är korrekt och artig, men bara om alla människor tillsammans består av meningsämnen, inte föremålen. Om du och de är ämnen, sätt dig själv senast med nominativt I . Om å andra sidan du och de är föremål, lägg dig senast med målet mig .

Några exempel:

Äktenskapsrådgivaren gav min fru och mig några goda råd.

Min fru och jag fick stor nytta av att träffa en äktenskapsrådgivare.

Vill du gå på vandring med Rachel och mig?

Rachel och jag skulle vilja vandra med dig, om du vill.

Se till att ha den här informationen bara mellan dig och mig .

Du har rätt när du säger att I bör användas i nominativ och me på engelska ”sneda eller objektiva fall, vanligtvis som ett objekt för verbfrasen, men också för en prepositional fras. Ett fall där du och jag är felaktig är när pronomen är föremålet för prepositionen mellan .

”Bara mellan dig och mig”.

* ”Bara mellan dig och jag”.

Tänk också på:

”Tabellen ligger mellan soffan och honom . ”

*” Tabellen är mellan soffan och han. ”

Alla normala regler angående nominativ ersätts här av prepositionen. Personer som använder du och jag i det här fallet, efter en sned preposition, övergeneraliserar regeln att du borde säga det istället för du och jag .

På standard engelska är endast mellan dig och mig acceptabelt; mellan är en preposition och tar det objektiva fallet ( oss , jag , honom , henne , dem ). Ändå är mellan dig och jag inte ovanligt i icke-standardiserade engelska varianter. I synnerhet kan det vara helt lämpligt i dialog, beroende på vilka tecken som används.

Skamlöst hämtat från Grammar Girl efter en mycket kort sökning på Google:

Mellan är en preposition, precis som på, ovan, över och av är prepositioner. Eftersom prepositioner vanligtvis antingen beskriver ett förhållande eller visar besittning, agerar de inte ensamma; de svarar ofta på frågor som var? och när? Till exempel, om jag sa ”Håll den hemligheten mellan dig och mig”, mellan beskriver var hemligheten ska hållas. Om jag sa, ”Jag berättar hemligheten den 5 juli” beskriver den när hemligheten kommer att avslöjas.

Så istället för att agera ensam är prepositioner en del av prepositionsfraser. I de exemplen meningar, mellan dig och mig och den 5 juli är prepositionsfraser. Och det är bara en regel att pronomen efter prepositioner i dessa fraser alltid är i objektivt fall (1). När du använder det objektiva fallet är rätt pronomen jag, så den korrekta prepositionsfrasen är mellan dig och mig.

http://www.quickanddirtytips.com/education/grammar/between-you-and-me?page=1

Det enklaste sättet att hantera detta (jag finner) är att ta bort det andra objektet (i det här fallet Mary) och sedan omarbeta meningen mot ett enda objekt (i detta en omtvistad första person singular pronomen) och kontrollera vilka som fungerar och ersätta det till din ursprungliga mening. Om den metoden inte fungerar, kanske eftersom den låter klumpig, så är det bara att omformulera sedan meningen för att isolera första person entall, sedan kontrollera och ersätta.

Efter den metoden började jag med lägga till lite mer syntaktisk struktur:

Jag har glömt allt om affären som slogs mellan Mary och mig / jag.

Tillägget här ändrar inte betydelsen eller grammatiken, eller påverkan av ordet mellan men ger oss struktur för att göra detta:

Jag har glömt allt om affären som slogs inklusive mig / jag.

Testar detta, självklart jag fungerar inte, så, ja mig är korrekt.

Du kan kontrollera detta genom att byta ut Mary mot mig / jag i exemplet:

Jag har glömt bort allt om affären mellan mig / jag och Mary.

Återigen är mig det enda pronomen som passar.

Jag trodde bara att jag skulle lägga upp en annan vy, eftersom jag inte ser den representerad här i något av föregående svar .

Huddleston och Pullums ”Cambridge Grammar of the English Language” (2002) avvisar beskrivningen av ”… och jag” som en hyperkorrektion. Du kan se lite mer information om detta i FE: s svar på en relaterad fråga (” Mellan dig och (” mig ”eller” jag ”)? ” ) men naturligtvis är det bäst att titta på själva boken om du kan få tag på den.

Naturligtvis, ur en receptbeskrivningssynpunkt, ”mellan dig och jag” anses tydligt vara felaktig: detta är skild från frågan om det är korrekt att beskriva det som en ”hyperkorrigering”.

Kommentarer

• Avvisar de direkt hyperkorrektion? Jag minns vagt att de föreslår att ” mellan dig och jag ” är bara mycket vanligt även i formellt tal utan att försöka förklara varifrån varianten kom.
• På en annan punkt, eftersom du tog upp receptskrift är detta inte en ’ receptskrift zombie regel ’ som delade infinitiver eller prepositionsslut som började som en författares ’ s stilpreferens som förvandlades till pedagogiska regler. Det gynnade mönstret kan flytta mot ’ mellan dig och jag ’ men historiskt sett var det vanligaste ” mellan dig och mig ”.
• I en ny podcast (jag önskar att jag kunde hitta den igen!) Pullum flörtar med tanken att ” du och jag ” i något som ” han såg dig och jag ” kunde behandlas som en substantivfras.