Jag ser att banan skrivs バ ナ ナ så eftersom det är katakana antar jag att de importerade det från engelska eller spanska där det skrevs samma.
Men har japanska ett originalt ord för bananer?
Jag antar att om bananer existerade inte i Japan innan flytande kontakt med västvärlden finns det inte ett originalt ord, men är det så? Jag har läst på Internet att Japan producerar en liten bråkdel av de bananer de konsumerar, så bananer kunde alltid ha funnits i Japan antar jag?
Kommentarer
- Det engelska ordet ' banan ' lånades från spanska eller portugisiska, vilket i sin tur lånade det från Mande …
- Myntad, snarare än original, term är 甘 蕉 eller 実 芭蕉, på grund av det faktum att banan tillhör Musaceae-familjen, vars japanska namn är 芭蕉 （ば し ょ う）． Jag don ' tänker inte att bananer var kända i Japan före edo-tiden
- @AeonAkechi vad är Mande?
- @Yosh, Oda Nobunaga fick förmodligen bananer (i modern mening ) från några portugisiska missionärer, så mer som Azuchi-Momoyama-perioden.
- @eric 「敵 性 語 は 法律 等 で 禁止 さ れ た も の で な く 、 対 ま ま ま ま ま ま ま ま まに 押 さ れ て 自然 発 的 に 生 ま れ た 社会 で あ る。 」っ て ・ ・ ・ ja.wikipedia.org/wiki/ 敵 性 語
Svar
Det mest jag viktigt äldre ord är bashō , 芭蕉. Det kommer från kinesiska, och den första kända förekomsten av ordet i japanska material är från ca. 706, i Nara Ibun historiska register.
Bananer är infödda i de östra tropiska områdena som spänner över Indien, Sydostasien och Australien. Vilda arter producerar dock inte god ätbar frukt. De måste tämjas, och det hände i Papua Nya Guinea. Under tiden uppskattades icke-ätbara sorter som en prydnadsväxt i det antika Kina. Växten introducerades från Kina till forntida Japan för detta ändamål; ätbara bananer kom först mycket senare.
Bananer har olika namn på kinesiska, och en av dem var 芭蕉 bājiāo som kom in på japanska tillsammans med växten ( och är nu uttalad bashō ). -jiāo 蕉-delen är ett suffix för bredbladiga växter i allmänhet. Jag vet inte vad etymologin för bā- 芭 del (vilken hjälp som helst välkommen!), men den har det allmänna utseendet på kinesiska lånord till mig, det skulle inte överraska mig om det kom från namnet på växten på något annat asiatiskt språk.
Den mest kända japanska haiku poeten är Matsuo Bashō; detta är faktiskt hans pennanamn, härledd från en bananväxt som han hade utanför sin kvasheremits koja.
Andra kinesiska namn som kom in på japanska, men är mindre vanliga, inkluderar 甘 蕉 gānjiāo (jp. kanshō ), ”söt bredblad”, daterad 1712 i Japan, och 香蕉 xiāngjiāo (jp. kōshō ) , ”doftande bredblad”.
Ett ovanligt, japanskt ord för det är Niwa-mi-gusa , som ordlistan Kokugo Daijiten glansar som 庭忌 草 trädgård-begravning-ört. Tydligen fanns det en kinesisk folkuppfattning om att plantering av en i din trädgård skulle ge otur, och detta överfördes till Japan. Bananplanter av det slag som fördes till Japan blommar mycket sällan, och detta faktum sågs med en viss mystik, från vilken växten också kallades 優 曇華 udonge – det japanska uttalet av uḍumbara , ett slags fikon som enligt till buddhistisk legend, blommar bara en gång vart tredje år.
Källor: Japanska Wikipedia, Kokugo Daijit en , Pleco kinesisk ordbok.
Kommentarer
- Detta måste vara den mest auktoritativa ordsamlingen som någonsin har samlats om de ödmjuka banan.
Svar
Det finns tre ord som är 和 名 (japanska, inte katakana-ord) för Banan. I samtal har jag aldrig hört någon säga något annat än バ ナ ナ, men tydligen 甘 蕉 {か ん し ょ う} 、 実 芭蕉 {み ば し ょ う} och 芭蕉 実 {ば し ょ う う}} också bönbanan. Jag lägger alla dessa tre ord i a 国語 辞典 och varje gång var definitionen バ ナ ナ.
källa:
http://www.tfk-corp.co.jp/food-health/food05-banana.htm Andra stycket ： バ ナ ナ と は